Vad är ett brutet Räkenskapsår?
Ett räkenskapsår syftar till den period som omfattas av ett årsbokslut eller en årsredovisning.
I regel omfattas det av 12 månader och infaller med kalenderåret, alltså från 1 januari till 31 december. Ett räkenskapsår som inte följer kalenderåret kallas i stället för ett brutet räkenskapsår. Även dessa omfattar vanligen 12 månader men kan i stället exempelvis sträcka sig från september till augusti. Med regeln att det måste börja den första i månaden och avslutas den sista dagen i månaden.
Att ha ett brutet räkenskapsår är fördelaktigt för dig som bedriver säsongsbunden verksamhet. Det kan exempelvis röra sig om jordbruk och skidorter. Varför? Helst vill man att räkenskapsåret passar in med verksamhetens naturliga säsonger. Delvis för att det underlättar översikten över räkenskaperna och därmed jämförelsen mellan olika år. Vid räkenskapsårets slut tillkommer även arbete som inventering av varulager och bokslutsarbete, något man kanske hellre vill ägna sig åt under lågsäsong. Det underlättar även vid periodiseringen av företagets intäkter och kostnader att inte bryta räkenskapsåret mitt under högsäsong. Självklart kan det finnas ytterligare anledningar till att ett brutet räkenskapsår är fördelaktigt för just ditt företag.
Vilka företag får då använda sig av brutet räkenskapsår?
- Aktiebolag
- Ideella eller ekonomiska föreningar
- Handelsbolag med juridiska delägare
Övriga bolagsformer som exempelvis enskild firma skall tillämpa kalenderåret om inte Skatteverket beslutat något annat. (Bolag som tillhör samma koncern ska använda samma räkenskapsår).
Hur går man till väga?
Enklast är att redan vid nybildningen ange det brutna räkenskapsåret eftersom det då godkänns utan Skatteverkets tillstånd. Om man däremot vill ändra från nuvarande till brutet räkenskapsår krävs det i de allra flesta fall ett giltigt skäl och tillstånd från Skatteverket.
Låter det krångligt? Vi hjälper dig gärna,
Tveka inte på att höra av dig till oss!